Dag 02 – Min första kärlek 

Jag vet inte riktigt vad som menas med min första kärlek. Den första killen jag var ihop med var en fin pojke vid namn Debatik. Jag minns att han hade stora bruna ögon och lockigt brunt hår och att han hade flera syskon. När de var hemma hos oss fick min äldre bror leka med hans syskon så att jag och Debatik skulle få vara ifred.

Den första killen jag var riktigt kär i var nog Joakim. Han var ett år äldre än mig men när jag skulle börja sexårs och han skulle börja ettan frågade han chans på mig. När jag skulle gå hem den dagen fick jag en puss av honom. Detta minns jag inte speciellt tydligt, men jag har fått det berättat för mig. Vi var ihop i nästan tre år. Sedan blev han ihop med en tjej som jag hade lekt med innan. Då slutade jag att prata med henne. Det var ju hemskt onödigt. Undrar vad det blev av henne?

Hemkommen från en trevlig fika med en fin vän. Var hemma i någon timma efter skolan innan jag återigen gav mig ut i det kalla vädret. Kom nyss hem efter att ha spenderat en tid hemma hos honom med te och passionsfrukt.
Pratar med en vacker pojke som jag inte talat med på veckor, månader kanske. Talar även med fröken Fräken, min bästa vän genom tiderna, antar jag. 

Praktiken skall troligtvis avbrytas så jag kan tenta av Eng A. 

Svenskan har jag troligtvis höjt mig till VG i.

Just nu är allt ganska så väldigt okej.

Vill gå ned i vikt. Igen. Efter att jag började med mina p-piller+antideppen har jag gått upp typ 6 kg. Och nej, de har inte försvunnit genom träning. Så jag ska satsa på en diet nu. Kanske gör en Kissie och äter barnmat, haha. Nej, riktigt så vidrig hade jag inte tänkt vara. Även om det faktiskt är en ganska smart grej ju. 70 kcal/burk. Om man ska köra med extremt lågt kaloriintag, 1-2 burkar/dag + 1 miniportion lunch i skolan för att folk inte ska undra. Hm. Värt att tänka på kanske.

Vill ned till 45. Min lägsta vikt hittils har varit 51. Eller nej, det har det ju inte, men lägsta sedan jag började bry mig om min vikt ;)

Väger 58 just nu. Är 176 centimeter lång.

Dagens brev kommer i ett separat inlägg om en liten stund. Klockan 00:00 ska jag sova.

Ge mig stad, ge mig puls,

ge mig någonting.

Jag är så trött på att vara fast i en stad där ingenting händer, där allting sover.

Att vara fast med människor som sover, äter, jobbar, dör.

Jag vill ha något mer.

Kom just ut ur duschen. Borde föna håret. Men ville blogga. Bloggandet är beroendeframkallande.

Skola idag. PEPPPPPP. Fast nej?

Jaja. Ska i alla fall få träffa min fina fröken Fräken. Jag tycker så mycket om henne. Och jag vet att hon tycker om mig med. Men vi visar det nog inte alltid.

Broder Daniel i lurarna. Army of Dreamers. But we are mirrors to this world, we speak if we're heard. Fint.

Jag känner för att köpa en fet påse med godis bara för att hetsa det, känna smaken och känslan av att ha ätit godis. För att spy upp det igen. Nej, inte därför jag känner för att göra det då. Men det lär ju bli så. 

Sommaren i år måste bli fin. Förra sommaren sög ju rätt totalt. Var deprimerad hela tiden. Gick på ångestdämpande större delen av sommaren, kunde inte sova utan mina sömntabletter. Det kan jag ju i och för sig inte nu heller, men det är ju en annan historia.

Vill på Peace & Love. Min mamma låter mig. Fröken Fräkens mor låter inte henne åka. Och hon är den enda jag vill åka med. Surt.

Och Håkan kommer inte till Way Out West vad jag vet. Dit hade jag kanske kunnat övertala min mor att åka. Men det är ju lite ovärt om inte min fina Håkis kommer. För det är honom jag vill se.

Nåja. Siesta ligger uppe för debatt nu. Mina föräldrar låter mig. Inte Fröken Fräkens. Iallafall inte än. Men det ska nog gå.

Nu blev det Bob Hund. Fint.

Nej, nu måste jag klä på mig och sminka mig och fixa håret, sådant där man gör om morgnarna. 

Farväl.

Att du inte vet vad du vill,
är alltid någonting annat,
du inte kan förklara,
du saknar det så förbannat.

Blommor som du växer bara på brinnande fartyg,
du är den renaste fisken,
född i förgiftat vatten,
blommor som du växer bara på brinnande fartyg.
Du är den klaraste blixten

men ingen hör smällen.